Tisdag, tydligen är det lov för skolungdomar, jag har haft mina sista lov.
Hädan efter kommer det väl kallas semesterledigt eller liknande... Men det är knappast något jobb som kommer ha någon höstsemester eller påsksemester eller sportsemester ?
Visst kankse bestämmer jag mig att plugga vidare och få lov igen, men det kommer ju inte vara samma sak som det var på grundskolan eller gymnasiet... Min kompis som går på högskolan i Stockholm har en månads jullov och 3 månaders sommarlov, men inga lov där i mellan.

Men jag ska inte sitta och deppa över att jag inte får några lov, jag har ju inte ens något jobb än.
Jag ska söka, jag ska.... men det blir liksom aldrig av...
precis som med mitt gymkort jag skulle köpa ett och jag ska köpa ett.. frågan är ju när?
jag är så sjukt dålig på självdiceplin och känns som att det blir mycket prat men inget gjort.
Jävligt lätt att bara sitta och beklaga sig över allting, men det är mitt eget fel har ingen annan att skylla på än mig själv.
Jag måste ta mig i kragen... men åh va jobbigt det är att växa upp.
Imorgon...  skjut på det, ja det är det jag gör bäst !


Varje gång blir jag lika glad, jag liksom vill prata jag vill inte gå ifrån datorn och inte höra hur livet där nere är.
Jag förstår inte hur jag kan sakna så mycket,  och inte tal om hur löjligt det känns...
Att alla dessa små saker kan göra en så glad, men klart ingen dag som inte har något gott med sig... yttligare bevis på det idag när jag snokade runt.. som vanligt. Men jag gör mitt bästa för att hålla humöret uppe.
Lider nog lite av att mitt minne inte är det bästa och att man var lite onykter vid dessa tillfällen man vill minnas gör inte saken lättare, men jag fortsätter fundera, och försöker så gott jag kan med att komma ihåg, det är trots allt bara minnen jag har just nu och det får hålla humöret uppe... Än sålänge kan jag leva på det... än så länge.
Maj stod det... Det är nästan bara sex månader kvar... jag har tålamodet, hoppas jag.
Men tänk om inte jag är här då? Tänk om jag befinner mig i Spain och latjar bakom en bardisk där nere.
Åh, vi kommer ju åka om varann.
Men det är som sagt 6 månader, vi hinner lösa det... hoppas jag.
Hatar att jag fastnar så lätt.
Klick !


Förvörigt är det maskerad på fredag och jag kan inte bestämma mig för vad jag ska va utklädd till.
Jag jobbar i garderoben på lördag och  innan det har jag fotbollsträning som jag ser framemot... det går liksom inte att bara sluta sådär.. jag saknar att lira.
Om drygt 3 veckor åker jag på kryssning det ska bli najs, jag är laddad nu och jag tar med mig Iida hem för att visa henne nyköping, om det nu är så mycket att visa.
Men jag fortsätter kämpa på med livet....


Jag ska ta mig i kragen... jag ska... det tar bara lite tid.
Annars så mår jag? Ehm.. jag vet inte riktigt just nu... men jag överlever.. dumt att klaga så att säga.

Puss
                / Miss M

A little small talk, a smile and baby I was stuck
I still don't know what you've done with me
A grown-up woman should never fall so easily
I feel a kind of fear
When I don't have you near
Unsatisfied, I skip my pride
I beg you dear